Hade precis skrivit en lång text om hur mitt liv förendrades när jag fick mina hjärtproblem. Men allt försvann.. allt försvann. Rikigt surt kan jag meddela. Jag får skriva om texten imorgon eller något. Tar en sammanfattning bara...

...darrigheten i kroppen kändes av sedan lördagens hektiska program. Febertermometern visade på 38,1. Ett utrop från undervåningen hördes "Om du har feber, rör du dig inte från sängen unga dam" - Nej, ingen feber svarades. Endast en liten tanke ängnades åt vad siffrorna visade på termometern egentligen...

.... Adrenalinet pumpade till max, publikens jubel hördes, musik sattes igång. Ut for jag på scenen med gruppen. Andningen kändes tyngre än vanligt... vila gjordes på de sekunderna på marken man kunde. Halva dansen kvar halva dansen kvar tänktes ofta... nu är det bara lite kvar. Le, Le, Le...

...mor och far var snabbt på plats efter showens slut för en hälsokontroll, kokätpanna och hjärtat pumpade dubbelt så fort... ombades att avbryta showerna för hälsans skull...

.... Adrenalinet pumpade till max, publikens jubel hördes, musik sattes igång, KOLLAPS... 

Hjärtflimmer blev diagnosen. Träningsförbud tillsvidare. Paniken utbröt. Hur ska man klara sig utan träningen. Det gör man, jag lovar! Att träna med 38-39 graders feber under 1 veckas tid är skadligt. Det visade sig i mitt fall... jag blev en medlem i träningsnaromanernas riksförbund. Träna aldrig med en infektion i kroppen. Du ångrar det bara senare! Mina hjärtproblem kom efter denna händelse under ett uppträdande i tidiga maj månad. Har fortfarande känningar och min inställning till träning har ändrats förgått.